Solen har ännu inte stigit över horisonten när vi kliver ut från hotellet för att hämta bilen vid festlokalen. Trots att jag inte är snorig, fryser snoret i näsan efter att ha vistats utomhus i 30 sekunder. Luften är sträv att andas och det gör nästan ont i lungorna när jag drar in den kalla luften.
Om det beror på den tidiga morgonen eller det kyliga vädret, vet jag inte, men vi möter inte någon på vår promenad. Trots att vägen går rakt genom centrum. Inte ens hundägarna har vågat sig ut i kölden.
Vi går rakt väster ut och har en orange horisont till vänster om oss, ett fenomen jag inte får ihop. Borde vi inte haft morgonsolen i ryggen? En stor, men tunn månskärva hänger fortfarande kvar på himlen.
Efter en femton minuter lång promenad är vi framme vid bilen och den startar nästan omedelbart. Ett par extra varv hör vi från motorn innan den drar igång. Hade vi behövt vara ute i tre minuter till hade jag blivit riktigt nerkyld. Nu är promenaden bara uppfriskande och vi återvänder till hotellet för en välförtjänt frukost.
No comments:
Post a Comment