Snuvig rapport

Helt spontant hamnade vi hos några av våra grannar igår kväll på after work. Som vanligt blir det som är tänkt som en after work, en helkväll och vi kom hem klockan 23. Utan att ha haft en tanke på middag. Sexåringen hade i alla fall varit på eget kalas och fått mat.

I dag har min förkylning som började så smått igår eskalerat. Även sexåringen är hängig men har halsont istället för snuva. Eftersom det är första gången någon av oss är sjuka sedan vi flyttade hem till Sverige, ska jag inte klaga. Även om jag inte tycker att det där röda jag har under näsan gynnar min uppsyn. Som den lojala konsult jag är, är jag i alla fall tacksam över att vi har en ganska lugn vecka på jobbet nästa vecka.

Nyss var jag ute och letade fram min bil under snön. Den fina röda bilen har inte varit ute på vägarna på över en vecka och var helt täckt av snö. För den som inte befinner sig i Stockholm för närvarande kan jag berätta att det säkert snöade 15 centimeter i veckan. Och idag är det minus 17 grader.

Förra året berättade jag vitt och brett för våra amerikanska grannar att så här mycket snö har vi inte ens i Stockholm, medan vi skottade ifatt på våra uppfarter. Det har jag fått äta upp, kan man lugnt påstå.