Bad i Mekong River

Sjuåringen älskar att bada. Vad henne anbelangar skulle hon hellre ha tillbringat tre veckor vid en pool på Scandic-hotell i Upplands Väsby än tre veckor utan pool i Luang Prabang. För att blidka henne något i denna pool- och strandglesa stad hade jag lovat att vi skulle prova på att bada i Mekongfloden. Dagligen ser vi från vårt fönster hur de laotiska barnen badar i floden, så livsfarligt kan det inte vara.

Första gången gick vi ner till stranden nedanför hotellet. Tack vare den låga vattennivån finns där en fin liten sandstrand. Nackdelen är att flodbotten planar ganska brant och vattnet i floden är mycket strömt. Dottern fick därför inte gå alltför långt ut för att vara säker på att hon hela tiden bottnade. Hon var dock nöjd ändå och badade så länge hon bara fick.

Nästa morgon gick vi upp lite tidigare än vanligt och tog oss över till andra sidan floden Nam Khan. Vårt hotell ligger längst ut på den halvön som kännetecknar Luang Prabang och där de två floderna Mekong River och Nam Khan möts.

För att komma över floden fick vi passera en lång bambubro som kändes oroväckande vinglig första gången, men avsevärt säkrare på tillbakavägen. Därefter var det en kort promenad till de strandbankar vi har sett från vårt fönster.

Sjuåringen var lyrisk över den naturliga bassäng som bildats i sanden och där hon kunde bada obehindrat. Att hon inte såg botten på grund av det grumliga vattnet brydde hon sig inte alls om. Inte heller jag var alltför rädd. Här uppe är Mekongfloden i sin början och floden flyter utanför staden utan alltför mycket åverkan. Självklart är det inget vatten man bör dricka, men att bada i (med tillsägelse att inte doppa huvudet) är det förhoppningsvis riskfritt.