Som till exempel min vän K. i vår New York-förort. Jag hade anslutit mig till skolans Foundation. Jag befinner mig på möte, omringad av chica, målmedvetna och vassa new york-mammor och har aldrig känt mig mer ochic, bortkommen och lam då K. dyker upp. Co-president i skolans Foundation visar sig ha bott i Malmö i åtta år och pratar flytande svenska. Utan henne hade jag antagligen ångat bort som en våt fläck i Foundationarbetet.
Det finns så många andra exempel - kollegor från förr som helt plötsligt dyker upp och förmedlar kärlek och värme, vänner som ringer precis när man behöver dem och grannar som finns där med råd och tröst. När det händer tror vi att det är tillfälligheter, men det är det inte.
No comments:
Post a Comment