Valsöndag

Strax efter nio sliter vi upp den stackars sovande artonåringen trots att det är söndag. Det är nämligen inte vilken söndag som helst, utan valsöndag. Och inte vilket val som helst, utan min äldsta dotters första val. Nu har jag alltså ett barn som har rätt att rösta i riksdagsvalet. Tur att jag slutade räkna vuxenpoäng för många år sedan.

Självklart ska vi rösta tillsammans, alla vi röstberättigade i familjen. Med beslutsamma steg marscherar vi mot vallokalen, där vi möts av TV4. Varför de hade valt att filma just hos oss vet jag inte, men en anledning kan vara att vårt valdistrikt förra valet hade högst valdeltagande i landet.

Först röstar mannen, därefter jag och sist artonåringen. När det är hennes tur att rösta påpekar röstnotarien att hon är en av de yngsta i hela distriktet som får rösta. Bara fem stycken är yngre i hennes lista. Tonåringar lyser med sin frånvaro här i vår förort, det visste vi sedan innan. Eftersom de flesta som bor här är födda på 70-talet eller senare, är jag glad att hon inte påpekar för mig att jag är en av de äldsta som röstar.

Att våra röster inte är tillräckliga för att hålla SD utanför riksdagen är bara att beklaga. Mitt tips till de övriga partierna, är att ta kontakt med Ayaan Hirsi Ali för att få råd och tips om hur detta nya inslag i riksdagen ska hanteras. Att som Lars Ohly och Bengt Westerberg bara vända ryggen till, tror jag inte är rätt melodi.