Ordets makt

I boken Igelkottens Elegans av Muriel Barbery berättar en av karaktärerna hur hon fick liv och identitet vid sex års ålder, då någon för första gången sa hennes namn. Hon kom från en familj som var alldeles för stor och kaotisk för att någon vuxen skulle göra sig besväret att betrakta barnen som individer. En lärare förändrade hela hennes liv bara genom att se henne och kalla henne vid namn.

I Nicklas Lundblads sommarprogram berättar han om hur hans liv påverkades av att en lärare tog sig tid att omsorgsfullt besvara en mycket personlig uppsats på högstadiet. Läraren rättade inte grammatiska fel med en rödpenna, utan skrev ett långt svar där han även uppmuntrade sin elev till att fortsätta skriva.

Varje dag kommunicerar vi med vuxna och barn utan att tänka på hur våra ord emottas av lyssnaren. Vi vuxna filtrerar och är inte lika emotionellt utsatta som barn, men även vi befinner oss ibland i känsligare situationer än annars. Vi kanske borde tänka lite oftare på vad vi säger och vad vi inte säger.

Särskilt har vi ett ansvar för de barn vi har omkring oss. Även i vår ordnade värld kan det finnas barn som inte får uppmärksamhet hemma. De kanske upptäcker sig själva bara genom att någon hälsar på dem med namn och ser dem i ögonen samtidigt.

I sammanhanget måste jag också passa på att tacka mina forna, temporära, bokslukande kollegor som tipsade mig om Igelkottens Elegans och många andra läsvärda böcker.