Framför mig har jag en resa på 60 mil och för ovanlighetens skull ska jag vara helt ensam i bilen. Som sällskap har jag laddat upp med två talböcker (utifall en av dem är dålig) och en iPod.
För att komma i rätt stämning inleder jag resan med Led Zeppelin. De får hänga med hela vägen till Södertälje. Deras musik överensstämmer bättre med trafikhetsen och min sinnesstämning än någon talbok i världen.
Ibland finns inget bättre än Led Zeppelin. Deras musik är rå, utmanande och sexig. Jag önskar att jag vore mer Led Zeppelin och mindre Norah Jones. Hon är i och för sig söt och rar, men inte speciellt spännande.
Om jag vore mer Led Zeppelin skulle jag ta för mig mer, vara mer egoistisk och provocera mer. Inte bry mig om vad andra människor tycker eller tänker, bara göra sådant som känns rätt för mig.
Fast egentligen behöver jag kanske inte gå så långt som att bli Led Zeppelin, det kanske bara är som Beyoncé sjunger - “If I were a boy”.
No comments:
Post a Comment