För ett tag sedan var det dags igen. Det var en speciell känsla att gå in i Akademibokhandeln och hitta boken på framträdande plats. I kassan ville jag berätta för expediten att jag faktiskt känner han som har skrivit den här boken, men insåg att den saken struntar hon totalt i.
Boken är Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson. En underbart rolig och underhållande bok smäckad med historiska personligheter, dråpligheter och livsglädje.
Snart hoppas jag på att få åka till New York och köpa min amerikanska väninnas bok som utspelar sig i Stockholm på Gustav III:s tid. Hon har i alla fall fått ett kontrakt med en förläggare. Det blir extra spännande eftersom jag själv har fått vara med och tycka till om manuset.
Själv då, innan jag börjar jobba på allvar, varför tar jag inte tag i saken och skriver den där fantastiska romanen? Problemet är att jag inte vet hur man börjar (som om det vore det enda problemet...)
Det viktiga är inte hur du börjar utan att du börjar. För hur du än börjar så skriver du sen om början 200 gånger, så varför fastna där?
ReplyDeleteMen tack för fina ord om boken. Tror jag tjänade 17 spänn på ditt köp. Minus skatt. Det hade varit roligare att få ge dig ett exemplar, men jag bor ju så dumt (och snällt). Kram!
Tack själv, nöjet låg på min sida.
ReplyDeleteDu bor ju som sagt lite tokigt till, men om du har vägarna förbi en dag får du gärna signera mitt ex. Ta inte vägarna förbi i dagarna bara. Vädret här i Stockholm är avskyvärt.
Kram