Min teori är nämligen att större andel kvinnor väljer att vara på jobbet i ottan för att kunna gå hem i dräglig tid och hämta på dagis och fritids. Som jag nämnt tidigare är det socialt oaccepterat att hämta efter 16.30, vilket innebär mycket tidiga morgnar om man ska hinna med sin heltid.
Jag är fullt medveten om att jag bor i ett område med ovanligt moderna män och kvinnor där begreppet dela lika har hög prioritet. Men faktum kvarstår att 80 procent av busspassagerarna tidigt på morgonen är kvinnor. Till hundra procent stöder jag vår rätt till valfrihet och stöttar alla kvinnor som väljer att vara tidigt på jobbet för att kunna hämta sina barn i tid. Till hundra procent håller jag med min vän Hemmafrun i New York.
Problemet är att dessa morgonkvinnor är osynliga på jobbet. Sitter man kvar på kvällen finns det alltid någon att småprata med. Till exempel någon chef, som troligen är i den åldern eller i den sitsen att några barn inte ska hämtas. Då syns det hur flitig och plikttrogen man är som ställer upp för sitt företag.
Ingen ser den flitiga som väljer att lägga sina övertidstimmar på morgonen. Den där gamla stämpelklockan kanske hade sina poänger?
Läs gärna mitt inslag i kvinnodebatten på www.tidhult.com
ReplyDeletekram
hur man än vänder sig har man ändan bak. men ibland är tiden lite bakochfram? Jag blir vimmelkantig av dessa frågor!! Vad är viktigt i livet och vad räknas. Vad är viktigt på jobbet och vad räknas. Hur har det blivit såhär och varför finns inga svar??
ReplyDeleteStor kram