Avund

Utav de sju dödssynderna måsta Avunden vara den värsta. Frosseri, Vällust, Högmod och Lättja är mer personliga och drabbar egentligen inte någon annan. Girighet och Vrede är i och för sig inte speciellt vackert det heller.

Avunden är ful eftersom det egentligen handlar om missunnsamhet. Varför får hon när inte jag? Dessutom medför avunden så många andra simpla tankar. Istället för att erkänna att det är avunden som talar, låtsas vi att det är objekten för vår avundsjuka det är fel på.

Aldrig är man så avundsjuk som när man är barn. Kanske allra mest när man är tonåring. På min gymnasieskola hade vi två fotomodeller. Om den ena sades att "så himla snygg är hon faktiskt inte" och om den andra (vars modellutseende var totalt odiskutabelt) ryktades det att "hon är inte särskilt smart".

Jag tror att de sju dödssynderna är det absolut mänskligaste som finns. Endast konventioner, resurser och moral hindrar oss från att hänge oss åt allihop på en gång. Men den där avunden fyller faktiskt ingen funktion överhuvud taget. Nästa gång jag tänker en missunnsam tanke om någon ska jag rannsaka mig själv, om det egentligen inte är Avunden som talar.