Julmarknad

I helgen besökte vi årets första julmarknad. Egentligen är jag ingen julmarknadsperson. Jag blir stressad av trängseln och är allmänt dålig på att shoppa på kommando. Om sanningen ska fram är jag ingen marknadsperson överhuvudtaget. Ibland försöker jag handla blommor på Hötorget, men det slutar vanligtvis att jag går därifrån tomhänt. Så fort någon tilltalar mig blir jag så stressad att jag går vidare till nästa stånd. När alla stånd är avverkade lämnar jag marknaden utan blommor.

Försäljarna på Steninge julmarknad var inte lika pushiga som de på Hötorget, men å andra sidan fanns det inte så mycket som lockade till köp. Fyra nya smörknivar lyckades vi få med oss hem. Behållningen var enligt sjuåringen och hennes bästa kompis från gatan istället två helt andra saker.

Det första var en kvinna som hade en spinnrock med sig där hon förevisade hur man spinner lin. Barnen lyssnade med stort intresse och avslutade med frågan var Askungen stack sig någonstans. Vi fick lära oss att hon stack sig på föregångaren till spinnrocken, sländan, men att det bara är en saga för där finns inget att sticka sig på.

Det andra var en glaskonstnär som målade en julbock på ett glasfat med hjälp av färgpulver. Även detta följde vi med stort intresse och gick till och med tillbaka för att ta del av arbetets fortskridande. Barn är utmärkta alibin för att lära sig nya saker.