Jag har därför successivt utvecklat en vittvättsritual som skulle ha imponerat på Madickens Alva, men nog inte bör spridas till de mest rabiata miljöaktivisterna. Varje moment har tillkommit stegvis och jag kan inte bedöma vilka steg som är mest avgörande för tvättens vithet. Har någon andra idéer för hur man håller vittvätt vit, lägger jag gärna in ytterligare moment. Ta bort något kommer jag nog inte våga.
Min egenutvecklade vittvättsritual:
1. Det första jag gjorde när vi flyttade hem till Sverige var att tvätta det vita i 90 grader. En underbar möjlighet som inte ges av klassiska amerikanska tvättmaskiner, dock helt förkastligt ur miljösynpunkt. Detta förutsätter 100 procent bomull.
2. Biospray på skjortkragar och manschetter är så självklart att det kanske inte ens behöver nämnas?
3. När tvätten ändå inte blev så vit som jag tyckte att den borde vara tillförde jag blekmedel, cirka 1 matsked, tillsammans med tvättmedlet. Detta moment är jag mest tveksam till.
4. Ättika skulle vara bra fick jag höra och vips infördes förtvätt med 0,5 dl 24-procentig ättika.
Trots allt detta kvarstod problemet med gula fläckar under armarna. Inte ens Biospray rådde bot på dem och hela min vittvättsheder stod på spel. Nu har jag äntligen löst även det problemet och tillfört ytterligare en punkt på listan.
5. Lika delar citronsyra blandas med handdiskmedel (jag tar 1 msk av vardera) och stryks på de gula fläckarna. Låt verka i 30 minuter (inte mer) och tvätta därefter som vanligt. Citronsyra finns att köpa i kryddhyllan.
Man kan också välja att köpa kulörta handdukar och lämna in sina vita skjortor på tvätt.
oj, oj, oj vilken imponerande procedur! Jag föredrar nog den sistnämnda och enkla varianten....
ReplyDeleteKram J
Jag inser att det har gått lite över styr,,, Kanske ska strunta i såväl blekmedel som ättika. I alla fall ibland.
ReplyDeleteHm, är impad över din fantastiska hemmafruådra!!
ReplyDelete